Hatar sommarlov

Allt känns jobbigt idag. Har inte särskilt mycket ångest, är mest irriterad & trött & less. Finns grejer jag måste ta tag i, reda ut, styra upp. Saker som inte går att bara göra bort, för de har inga självklara lösningar. Jag. Orkar. Inte. Nåt. 
 
Håller på att trappa ut Lyrica, har bara några stycken kvar nu. Därför känns det skumt att jag inte har ångest? Har inte tagit någon alls idag & igår tog jag endast 25 mg + att jag har tagit flera linor tjack idag. Aja, det kommer väl om typ en sekund, bara för att jag skriver om det... 
 
Har semester & är typ inte alls exalterad. Det känns mest asdrygt att dygnet kommer vändas på & de få & små rutinerna jag har kommer försvinna. Ingenting kommer vara i ordning, allt kommer bli ett efterblivet såsgegg till liv. Hatar sommarlov. Haha... 
 
Ska sluta negga här nu, fortsätta med det i mitt eget huvud istället. Kanske döda någon. Eller typ hitta på något kul & konstruktivt kanske. 
 
Pussåhej

Trasigt

Är helt förvirrad, vet inte vad jag ska tänka eller känna. Allt blev helt vrickat igår kväll & i natt. 
 
I typ 10 år har min kille varit min trygghet. Hos honom har jag hittat lugn & fått en känsla av att jag är säker, när det känts som att allt ska gå sönder. Jag har ALDRIG känt mig rädd för honom. 
 
Genom åren har det hänt flera gånger att jag flippat under bråk i fyllan. Kastat saker, haft sönder saker, skadat mig själv, slagits. Han har typ smällt igen några dörrar & vält ut någon ölburk i jämförelse. Men igår var det som att han hatade mig. 
 
Det började med att han kastade en vattenflaska efter mig när jag gick ut ur rummet, efter att han sagt att han inte orkade med att jag är så stressad, att han ville ha en avslappnad fredag. Senare när vi satt i soffan & bråkade så la han sig över mig & tryckte ner mig när han blev arg. Slog i luften mot mitt ansikte med en gräddsifon. Han uttryckte sig konstigt & det var som att han försökte hetsa fram reaktioner från mig. Jag blev frustrerad & tog ett trasigt glas & rev det mot min underarm, bl.a. Alltså, allt var helt knäppt, nästan surrealistiskt. Kände inte igen honom & det var sjukt skrämmande. 
 
Sov på soffan & har legat kvar här hela dagen. Han däckade i sovrummet & har hållt sig där idag. Så vi har inte pratat något. Jag städade upp innan jag somnade i alla fall. Hade nog varit ännu jobbigare att vakna annars. 
 
Känns som att världen är helt upp & ner, allt är trasigt & jag har ingenstans att vända mig.

Ett tjackfettos dekadenta fyllebekännelser

Hej. 
 
Vet inte hur många gånger jag har påbörjat ett inlägg här, men sen typ fått ångest över det jag skrivit & raderat det. Eller däckat ifrån det, sen dagen efter går det liksom inte att fortsätta på det man skrev igår för att man är i ett helt annat mode. Lite som ett fyllesms, ofta man avslutar & skickar det dagen efter om man hittar ett halvskrivet när man vaknar, haha?
 
Den här bloggen är typ en skräpkorg för mitt fyllebabbel. Visdomar på högsta nivå. Ett tjackfettos dekadenta fyllebekännelser borde bloggen heta. Serri... 
 
Jag ba super & tar Lyrica & äter & blir fet & ful & hjärndöd.
 
Dricker motsvarande 5-6 liter vin i veckan, eh. Varit nykter EN dag den här månaden & idag är det den 27:e. Vet inte vad jag håller på med riktigt, om det är fel eller om det bara är så jag är, haha? Men det känns inte så jättebra i alla fall. Det känns dåligt. Jag skäms. För det hjälper ju inte ens?

Spritfet & osminkad

Orkar typ inte skriva egentligen, wööö, men vill det, wööö. 
 
Satt & läste i min journal tidigare idag & upptäckte att jag nämnde att jag tyckte att jag nog drack för mycket & på ett destruktivt sätt vid flera tillfällen under typ något år innan urspårningen spårade ur totalt & jag tog den där överdosen som ledde till att jag på riktigt tog tag i att få hjälp med alkoholskiten. Jag har tänkt att jag inte sa ett knyst om det fram tills dess, men tydligen gjorde jag det. Det var typ i samband med att jag snittade artärer & var tvungen att åka in & sy som jag berättade om det för olika vårdpersonal. 
 
Det var även intressant att läsa om dagarna på akuten & intensiven. Så sjukt onödigt... 
 
Är oftast häppy att jag överlevde. Var liksom spritfet & osminkad? 
 
 
 

Hela jag är tillfällig

Blogg.se kukar ur i mobilen. Finns inget "Skapa nytt inlägg", så det går inte att skapa ett nytt inlägg... Så nu står jag vid min dator i en helt skev & sjukt oskön ställning, för att kissen har tagit över min datastol & gjort det till sin tron, eftersom jag aldrig sitter här längre. Lilla gammskruttan. 
 
Blev ändå överraskad när jag vägde mig igår. Trodde verkligen jag var helt fucked, känner mig så ffflllääässskkkiiiggg. Hatar min spegelbild, naken är jag katastrof. Blundar istället. Fettohorakukbajsblä. Äckel. Vill klä av mig kroppen när jag ser mig själv i spegeln. Orkar inte. Inte för att det direkt förändrar någonting, men 1,1 kg ner är skönare än upp. Jag vill bara ner. Ner. Ner. Ner. Neeer. 
 
För tre år sedan, 10/2-16, vägde jag 55,6 kg & hade ett BMI på 17,7. Idag vandrar jag runt med 11,7 kg mer på min kropp & jag vill bara kräkas på mig själv. Vet att jag upprepar mig & upprepar mig & upprepar mig, men... Jag HATAR detta. Jag vill bara vara där. Någon eller något har knullat in det i mitt huvud. Nu går jag runt i något mellanläge typ. Något som inte är jag. Något jag ursäktar. Något som egentligen inte ska vara. Hela jag är tillfällig, en bugg, något som ska fixas till, så det blir bra, blir som det ska. Lite oklart när, så jag bara fortsätter gå runt & är ful & fel & tillfälligt utomordentligt avskyvärd. Härligt va? 
 
Det är lördag & klockan är snart mitt på dagen typ. Jag har inte sovit, jag har druckit vin & öl, tagit tjack & Lyrica & Iktorivil & känner mig helt konstig i huvudet. Verkligheten känns inte verklig & allt är...bubbligt. Skulle få 1/4 Ikto av en kompis, men så råkade han ge mig Imovane istället. haha. 
 
Vet inte om jag är kvar i gårdagen & ska fortsätta dricka eller om det är "nästa dag" och jag ska ta en paus & kanske vila/sova eller om det är lördag nu = dricka party party sup sup. Måste sluta nu, snurrar sönder, måste sätta mig, hämta mig, hålla mig i handen & säga till mig; DET ÄR LUGNT, DET LÖSER SIG! Typ. 
 
Vad gör ni? Hjälp mig.

Anfall

Jag är inte i bra skick alltså. Känns som att min kropp håller på att ge upp & att mitt psyke håller på att krascha. Jag har ingen kontroll & är så fruktansvärt rädd. Allt går sönder typ. 
 
I lördags gick något väldigt snett. Jag & min kompis skulle ut & göra lite julärenden. Ganska snabbt efter att hon hämtat upp mig började allt skeva ur.
 
Jag kunde inte fästa blicken, allt började skaka & vibrera & när jag skulle kliva ur bilen kunde jag inte ställa mig upp. Ringde min kille & sa att jag var helt skev, att läget INTE var bra.
 
Min kompis körde raka vägen tillbaka & hon & min kille fick styra/bära mig till lägenheten, jag kunde ingenting själv, samtidigt som jag var nykter i skallen. Tog mig till soffan & där låg jag i ca två timmar & kände det som att jag sprattlade & svängde & ryckte som ett cp, som att hela världen skakade. 
 
Tydligen gjorde jag inte det, var mer spänd & hade småryckningar utifrån sett, men jag hade total panik över att antingen dö eller fastna i det där tillståndet. De pratade om ambulans, men jag vägrade samtidigt som jag grät, hade dödsångest & var livrädd att jag skulle tappa talförmågan eller förlora medvetandet. Det var bland det värsta jag varit med om. 
 
Jag tror att det var substanser som krockade i min kropp. Var påverkad av Lyrica när jag vaknade, men fyllde på lite ändå, tog även en lina tjack & så min dagliga dos psykmediciner på det. Allt inom 30 minuter typ. Never again säger jag...

Skjuter & skjuter

Heeej igen!! 
 
Hoppsan vilken fart det blev med inlägg nu då! Men såhär i juletider ska man väl hålla på å ge å ge, så jag ger i skrift. 
 
Fick en illamåendeattack nyss. Sprang runt som en tok & letade mina Tradera-frimärken när det plötsligt kändes som att jag skulle spy. La mig typ upp & ner i soffan, blundade & försökte tänka bort kräkreflexerna. Mår fortfarande illa, men känner mig inte lika spyfärdig nu.
 
Det blir såhär ibland. & ibland får jag hugg i magen & jätteont i den. Vet inte vad det är, men nåt är ju fel. Har försökt kolla upp det, men det gick inge vidare. Borde söka igen, men jag skjuter upp det hela tiden. Kan ju vara tjacket &/eller Gabapentinet som retar upp min mage & om det är anledningen känns det inte så skoj att bli utredd av läkare... 
 
Nåja, nog om mina magbesvär :) 
 
Hade tänkt fara ut & fixa nå julklappar, för det har jag inte tagit tag i än. Gör alltid det typ någon dag innan julafton. Det där uppskjutandet alltså, det är omöjligt att få bort!! Det stör mig en del, skapar ångest. Gör allt jag inte ska/behöver tills det nästan är för sent med det jag SKA göra. Även om det oftast löser sig & blir bra i slutändan så blir det en stress. 
 
Nu ska jag se om jag tar mig någonvart i livet...

Äckliga barn uuusch

Hej!!! 
 
Mitt stämningsläge kukar typ ur. Kan knappt fokusera på skrivandet, för just nu sitter jag & kokar inombords för att grannarnas efterblivna ungar stampar runt i golvet, skriker/skrattar/grinar sådär fult som bara barn kan. Äckliga människor i miniformat, som helt respektlöst gör & säger exakt vad de vill + är dumma i huvudet. Usch, jag hoppas de tappar glassen i backen & ramlar ner för ett stup. 
 
Känner mig less, stressad, arg & ledsen på olika saker. Har ingen riktig ordning på vad som är vad, borde reda ut det egentligen. Nu går jag bara runt & är frustrerad & dryg i skallen. 
 
- Jobbet - ska byta ställe snart, ingen aning vad det kommer bli eller vad som kommer hända med mig & mitt mående. 
- Min kille - begriper mig inte på honom ibland, men kan inte formulera vad det är, så jag kan inte ta upp det 
- Min kropp - den är inte bara ful & äcklig på utsidan, den kukar ur på insidan också 
- Jul & Nyår - orkar inte 
- Jag - jag är sämst 
 
Så, det var några bitar, väldigt kortfattat.
 
Avslutningsvis önskar att jag dör i julklapp.
 

420 fittkcal

Jag är ju vanligtvis toksämst & äter en miljon kcal om dagen, men igår lyckades jag landa på ”endast” 1600-nånting. Idag låg jag på under 1000 kcal fram till typ kl. 23.30, då jag bestämde mig för att äta mat, efter en massa velande & ångest. Hade inte ätit riktig mat på ca 52 timmar, så jag kände mig ju duktig och ville fortsätta att inte äta mat, men nej...det blev mat.
 
Nu är jag, 420 kcal senare, proppmätt och ångrar mig så mycket. Känner mig så äcklig & dålig & vill typ spy upp allt. Om jag hade bott själv hade det förmodligen skett. Varför var jag dessutom tvungen att välja den där hormatlådan med massa kcal i?! Kunde jag inte ha tagit en macka & varit nöjd där?! Orkar inte med detta, ska hälla i mig nå vin, poppa Imo & däcka bort från den här skiten. Hatar mig själv.

Gagagagaba

Orkar inte ens kommentera dagens vägning, mer än att jag mår sjukt dåligt över den. 
 
Kollade i min dagbok nyss & tydligen var jag utan Gabapentin i typ 2,5 månader, fram tills för någon vecka sedan. Blev överraskad att det var så länge. Men ja, nu sitter jag i den lille båten igen & tänk om jag svullar på mig flera kg nu, som det blev när jag började äta Lyrica dagligen för drygt ett år sedan?? Alltså, jag vill inte!! Men jag vill inte göra mig av med Gaban heller ju... 
 
Känner mig så himla hjälplös när det kommer till maten. Eller, snarare allt jag äter som inte är mat. Allt småätande. Socker... Jag får ingen ordning & känner mig typ patetisk som envisas med att väga, räkna & skriva upp allt, när det bara går skit ändå. Vet inte vad jag ska göra, ska jag sluta med det, kcal-räkningen? Men det känns assvårt att bara släppa, gör mig smått livrädd. Tänk om jag spårar ur & sedan inte kan komma in i den rutinen igen & så blir jag fetare än någonsin? 
 
Hjälp...

Babblets babbel

Jag räknar ju hur många ”glas” jag dricker per vecka & för enkelhetens skull så tänker jag att ett glas är 1,5 dl vin. Enligt vården är det nu 1,25 dl, men äh, fakk dat. Jag brukar i alla fall ligga på mellan 30-40 glas i veckan (minst), vilket innebär (minst) runt 6 vinflaskor/vecka.
 
Tidigare har jag försökt hålla igen drickandet på vardagarna, för att kunna festa loss på helgerna, men nu skiter jag i det. Skiter i att hålla igen & sprider ut de där glasen jag brukar spara till helgen över hela veckan, så jag får domna bort hårdare varje dag istället. 
 
Jag vill inte ha med folk att göra, de är besvärliga, krävande & skapar ångest. I & med att jag nu jobbar lite så töms jag på social energi mycket snabbare än tidigare, har ingen kvar till helgen. Vill helst bara vara själv eller med min kille.
 
När jag är ensam hemma lyssnar jag inte ens på musik, väldigt sällan i alla fall. Jag vill ha det så tyst som möjligt, om jag inte väljer att spela gitarr & sjunga vill säga, spelar liksom inte luftgitarr & mimar in silence, eeeeeh... När jag var yngre mådde jag dåligt utan musik, kunde aldrig ha det tyst, det stressade ihjäl mig & triggade panikångestattacker. Fanns inte på kartan att gå själv utomhus utan lurar i öronen. Musik var 100% min räddning då. Vill typ grina nu, jag älskar verkligen musik & vad den gjort för mig. Totalräddat mig frän döden typ. Haha. Sjukt. 
 
Men fittrövskukpaj. Babbla lite eller?? Nu ska jag skicka en snap till bästa M:et i Skånedalen, sen ska jag lägga mig å skeda min kille eller tvinga han. Ska bara fylla glaset, glas fem eller sex för kvällen tror jag.

Hormamman

Äh. Pissfredag. Eller nej, pissfrekväll. Hade en bra dag, sen blev det kväll & nu känns allt värdelöst. Jag har ätit fett mycket fett & socker & hällt i mig alkohol & poppat alldeles för lite piller & dragit alldeles för få linor, FÖR JAG HAR INGET KNARK!!! 
 
Jag har bara alkohol, massa massa alkohol. Öl & vin & sprit. Vodkan ja. Hade glömt den, i en timme, hahaha. Ska springa & ta en fucking shot right fucking nu. 
 
*springer & tar en shot* 
 
Mmm, gott med shot. Not. Inte gott i munnen i alla fall. Vem uppfann polsk vodka, det är ju asäckligt?! Men skönt! Som kuk för själen. 
 
Känner mig stolt över detta inlägg, det kommer förändra världshistorien, så jag ska inte bre mer smör på mackan än det ryms. 
 
Puss & godnatt från eran kära hormamma. 
 
/Hormamma

Dagsfylla imorrn?

Måndag kväll & jag ligger & ölåvinar. Ja, jag ligger, i soffan, helt skev. Som en krok, alldeles böjd. En ölkrok. Ligger & kröker mig. Krökar. Är inne på min femte & jag känner inget bra, inget skönt, precis som när jag skrev senaste inlägget. Det biter inte!! Har jag kommit dit? Där man måste dricka sig utvecklingsstörd för att slippa vara alla sorters neg & depp? Bli däcka-&-pissa-på-sig-full? 
 
Har dessutom käkat Gabapentin, Xanor & Imovane under dagen, så det känns värdelöst att jag ändå ligger här & är oskön & obekväm inombords. Är knarkfattig, så jag har inte råd att proppa i mig annat än alkohol heller. 
 
Det kukade till sig med min senaste kran, så nu vet jag inte var jag ska vända mig. Måste typ ut & festa ”i dåligt sällskap” eller något, haha. 
 
Imorgon är jag ledig, men vet inte vad jag ska hitta på. Muppa runt i horpyjamas helahalva dagen kanske. Kanske ska ta en dagsfylla? Börja dricka när jag vaknar, bara för att jag kan. Dra ner på stan i fyllan & shoppa sönder. Hahaha. Skulle ändå vara festligt. Minns inte om jag nämnde det, men mina värden var bra nu efter sommaren, whaaaaat. Aja, tackar & tar emot & botten upp! 
 
Äh, tror jag lägger mig nu, satsar på en härlig morgondag istället. Carpe noctem!

Fittig

Vadan detta fittiga mående?? Jag är så dryg & lam &...fittig inombords, bara släpp mig liksom!! Wuuuääähhh. 
 
Har druckit snart fem öl, ändå känns saker skit & äckliga & irriterande. Jag borde kanske gå emot det & ba dra ut & festa, men jag känner bara hat & motvilja mot allt & alla just nu & då är det knepigt att motivera sig själv till umgänge, eh. 
 
Har knappt nå lugnande kvar heller. Tjacket är dåligt, ölet fungerar ej som sagt, min kille är helt off. Förmodligen är det mitt fel, men det är ändå inge kul. Fick inte ens en puss när han kom hem ikväll, efter nästan ett dygns festande utan mig. Nehe. 
 
Jag är less, arg & frustrerad, fuck allt!!

Döda eller dö

Det är jobbigt just nu, av någon anledning. Är arg, irriterad, stressad, nervös, ledsen & nere om vartannat, hela tiden. Ena sekunden vill jag döda, andra sekunden vill jag dö typ. Vet inte vad jag ska göra av det, för jag kan inte sätta ord på någonting. Jag vet bara hur det känns, inte varför det känns, vilket är rätt pissigt. & klassiskt. 
 
Kroppen är helt knäpp på flera vis också. Bland annat får jag cp-ont i magen till & från, ibland så att jag måste lägga mig & kvida typ. Så sjukt drygt. Sen promenerade jag mig till ett köttigt skavsår + ett gäng blåsor på fötterna igår. & så har jag ytterligare två hudproblem, eller vad man nu ska kalla det. KÄNNER MIG SÅ FRÄSCH & FIN & PIFFIG JUST NU!!! 
 
Nä, kukollonbajsskit. Ska käka Imo, ta en till öl & fortsätta min lilla döda/dö-grej jag håller på med.

Ingen ordning

Äckelmåndag.
 
Hatar alla dagar, vardag som helg!! Får inte till det med födan. Allt är så spretigt, hittar ingen balans, ingen röd tråd, inga regler, inget schema, inga metoder som fungerar eller passar just nu. Blir ba fail av allt. Kanske krävs en överdos med respirator som senast jag fick ordning på skiten. Haha. 
 
Ingen ordning på alkoholen, jag rör på mig för lite, jag är värdelös för mycket. Gnäller som ett muppmongo. Sjukt konstruktivt & sexigt. 
 
Lämnade prover trots känslan att det inte var smart, att det inte kommer vara snyggt. 
 
Ska sova bort den här bitterheten. ORKAR INTE!!

Ångestflodhäst

Vill ba att den här helgen ska vara över nu!! Tur det är söndag kväll då. Känns som att allt gått skit - mat, dryck, det sociala, livet livet livet. Så dåligt. Hela veckan har jag som varit på en okej plats i skallen, haft rätt bra ordning på mig själv, men så vände det & jag tappade allt. Känner mig som en ensam, alkad, svullen flodhäst med megaångest. Nä men, äh, skitsamma. Bort med detta! Nya tag! Jag välkomnar dig morgondag! Ska ba rida ut den här horsöndagen. Imovane & vin nu.

Fri som en alkad fågel

Beslutsångäääst.
 
Vet inte om jag ska göra bort att lämna proverna imorgon eller om jag ska vänta tills nästa vecka. Gör jag det imorgon är jag ju ”fri” efteråt, vilket är sjukt skönt. Har ändå sagt till min kontakt att jag druckit mer i sommar, men asså, tänk om värdena är jätteförhöjda!! Det blir dels lite pinsamt, men sen vill jag ju inte ha fula röda siffror i min journal heller. Så om jag väntar tills efter helgen får kroppen återhämta sig ännu mer & värdena sjunka ytterligare. 
 
Meeeeen, det känns typ omöjligt att vara utan alkohol en hel helg, speciellt eftersom jag knappt har några andra droger att roa mig/överleva med. Det är den förväntade rastlösheten som skrämmer mig, att inte veta var jag ska ta vägen, att vara där med mig själv & behöva stå ut med det. Ångesten & stressen. Nä, jag vill inte vara nykter en hel helg, det är varken skönt eller roligt. 
 
Meeeeen, jag vet inte.

Ensam & ledsen

Jag är ensam ikväll & vill verkligen inte det. Vill känna mig trygg & nu är jag bara orolig, rädd & ledsen. 
 
Har varit uppe för länge, 6 timmar till uppstigning. Vill bara ge upp & sova bort dagen imorgon, känns det som just nu. Jag vill inte till jobbet, känner mig för nere & ångestfylld. Men jag har varit borta tre av fem gånger sedan semestern tog slut. Jag måste dit. 
 
Imorgon ska jag dessutom på fest, så jag hade behövt sova mer än 5-6 timmar. Vill ju inte braka ihop/börja må dåligt pga trötthet liksom. 
 
Ska försöka sova nu. Ätit mer Imovane än ordinerat, samt sänkt en starköl & ett halvt glas vin. Kan jag inte somna får det bli mer alkohol, mer vin.

Rännstenen

Jag vill kuka ur, vill inte tillbaka till psyk, vill inte lämna prover, vill inte leva på andras villkor. Nä, kanske inte kuka ur sådär, men jag vill känna mig fri. Jag gör inte det. Det som ska hjälpa mig ger mig bara ångest & begränsningar. Känner mig smygtvångsvårdad, av mig själv typ.
 
Men alltså, om jag bara skulle släppa allt & låta saker hända, så kommer allt rasa samman. Om alla myndigheter fick veta att jag är en efterbliven knarkaralkis med dåligt självförtroende & dålig självkänsla, som är rädd för typ allt, om jag slutar le, börjar agera på mina impulser & känslor, fullt ut & ärligt, då kommer allt gå sönder. Jag skulle bli exakt den skit & det äckel jag egentligen är, i ALLAS ögon. 
 
& allt bra, det som jag nu mår gott av, som jag byggt upp bakom denna mask, kommer ryckas ifrån mig & jag kommer trilla ner i rännstenen. Så känns det typ. 
 
”Men sluta knarka!! Sluta supa!! Sluta grina!! DÅ blir du FRI!!” 
 
Tack, det var en ny tanke :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0