Knastrig bomullsskalle
Började skriva ett inlägg igår, men kunde inte formulera mig. Fick sjuk ångest, för jag ville verkligen!! Hade bestämda saker jag ville berätta om, men det gick bara inte att få ihop det. Meningarna blev fula. Haha. Aja.
Innan i torsdags hade jag varit nykter i sju av nio dagar. Alkohol har känts drygt, ointressant & inte gott senaste tiden. Men så blev jag sugen på vin när jag lagade middag (varför känns det nice med "ett glas" under tiden man matalagar??) i torsdags & det slutade med att jag drack upp en flaska. Det var då jag insåg hur nykter jag varit ett tag. Alkoholnykter alltså. I övrigt har jag tagit tjack varje dag i 50 år nu. Varvar Lyrica & Xanor lite. Imovane. Ibland något annat på ett hörn. Same old ni veeet.
Vikten är en kuk. Pendlar mellan 67 & 69 typ. Kan någon bara sprätta upp mig & dra ut 10 kg äckelfett, tack på förhand? Dock har jag fått bättre ordning på mitt intag. Även om det inte är okej så går det åt rätt håll. Har börjat föra "kcal-dagbok", dvs. en lista med månadens datum, så fyller jag i kcal/dag & markerar de misslyckade (när jag ätit över 2000 kcal) dagarna rött. Det är pinsamt hur sämst jag är just nu, men såhär ser det ut...
Dagar under 2000 kcal:
Oktober: 6/31 dagar
November: 9/30 dagar
December: 14/31 dagar
Januari: 20/31 dagar
Som sagt, skämmigt, men som sagt, det går åt rätt håll. Min önskedröm är såklart att hitta tillbaka till *Mindset 2016* & ba tvärkapa & äta typ 0-999 kcal om dagen utan större problem :) :) :) Men sånt där går i perioder har jag märkt med mig själv. Hoppas det är en sådan på ingång, haha...
Nu ska jag & min dimmiga skalle så lite frön tänkte jag. Har tagit Lyrica & druckit alkohol & det verkar som att jag är mer lättpåverkad av alkon nu. Snurrade typ till efter några klunkar vin. På det tog jag en Imohalva innan jag började skriva det här & nu har den slagit till kan jag säga. Ska halsa öl & bli ännu mer fucked (på ett bra sätt) i huvudet, seeen peta frön i jord!
Hatar att jag skriver så lite här btw. Serri över en månad sedan nu?? Tappar läsare som jag tycker om & kommentarerna försvinner. Får liksom ett driv att skriva när jag får kommentarer/åsikter/respons/kontakt med er, men eftersom jag inte skriver så får jag ju inte det & då faller det lätt bort ur min knastriga bomullsskalle att jag ska skriva.
Tänkte på allt det där häromdagen & blev typ lite sorgsen. Vill ju inte att den här bloggen ska dö långsamt. Men så när jag vaknade igår möttes jag av en fin kommentar (tack Anonym<3 ska svara på den snart) & jag ba "Oooh, det här är ett tecken!", haha. Det var nog lite därför det låste sig när jag skulle skriva igår kväll. Fick lite kortslutning.
Aaaaajaaaaa, nu ska jag ge mig för nu! Puss, ni är fina.
Kommentarer
Trackback