Spårade ur
Om inte min telefon dör så ska jag skriva ett litet inlägg, medan jag dricker ett glas godnatt-vin. Snart provtagning, I know, meeen aja. Har i alla fall dragit ner rejält, söndag & måndag var jag helt nykter, vilket inte hänt på minst en månad, kanske
två, vet bara att april har varit FYLLA. Orkar inte gå & kolla alko-dagboken. Aja, hurra, osv.
I tisdags blev det kaos kaos kaos. Jag spårade ur nå fruktansvärt, var så sjukt förbannad att det kokade över totalt & jag skrek & rev ner & hade sönder saker. Jag & min kille började först diskutera & argumentera,
vilket utvecklades till ett bråk, vilket slutade i, ja, kaos. Jag kände så många känslor samtidigt, som jag inte kunde hantera, att det inte är klokt. Frustrationen var total & jag kände mig missförstådd, attackerad & hatad & jag
vet inte vad. Massa massa saker & det rymdes inte i mig & jag tappade impulskontrollen & ja...blev vild typ. Sjukt obehagligt & otrevligt.
Har berättat om det hela på psyk, att det hänt flera gånger & att jag inte vill ha det så. Vill ha verktyg/färdigheter/strategier att stoppa i tid.
Det är mycket jobb, därför att inbakat i allt detta är att jag är sämst på att prata om sådant som sårar mig/gör ont/gnager/gör mig arg, osv. Eller nä, är snarare bäst på att trycka undan sådant, hålla det inom mig, så brister det en dag &
allt blir destruktivt & dåligt & skadligt & skrämmande.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Din blogg ger mig en ny sorts lycka.
Jag känner igen mig, olidligt mycket.
//sliten tjackis
Svar:
violentmoreviolent
Trackback
