Börja-skolan-tiden
Usch. Jag mår inte bra. Ligger & snurrar i sängen, stör min kille som ska upp tidigt, får dåligt samvete, men det gör ont i mig & jag kan inte ligga still då. Försöker ha ångest så tyst & stilla som möjligt, men det är svårt. Borde kanske gå någon annanstans.
Vill inte att hösten ska komma. Eller, jag ville inte att den skulle komma, för den är här nu. Känner det i luften, som varje år. Ser det på ljuset. Allt det mjuka med allt är borta & allt känns bara kallt & vasst.
Vill inte att allt ska börja igen, vill inte ha måsten, borden & rutiner, det som jag var så rädd att tappa när jag stod inför sommarledigheten. Det där som gjorde mig trygg, det skrämmer mig nu.
Snart har jag terminens första psykologmöte & jag viiill iiinteee. Jag vågar inte. Det känns HEMSKT.
Hatar detta. Hatar den här tiden på året. "Börja-skolan-tiden". Mår så sjukt illa när jag tänker på det.
Hatar de här känslorna.
Känner igen mig otroligt mycket i dina höstkänslor. Vardagsrutinerna som innan sommar gav trygghet skrämmer skiten ur mig nu...
