Psykiskt "KLAR" enligt psyk
Det händer saker i mig för att det händer saker utanför mig & det händer saker omkring mig för att saker händer i mig. Det har varit mycket i livet senaste tiden, på många olika sätt, saker har hänt & grejer har utvecklats, samtidigt som jag känt mig helt förlamad typ. Alltså, så är det ju jämt, från att man blir människa tills man slutar - saker händer & så reagerar man, agerar, trampar snett eller kanske rätt ibland & så vidare. Men det har ba varit så mycket & så intensivt senaste tiden. Vet inte riktigt vad som händer.
Skitsamma!
Anledningen till att jag nu äntligen skriver & faktiskt publicerar detta inlägg är att jag...vet inte, hahaha! Nä men, jag tror det var att jag började tänka på något min psykkontakt sa när vi gjorde vårdplanen för den här terminen. Hon uttryckte sig som att jag börjar vara "klar". Med psyk då, tror jag hon menade? "Du har ju din ångest, den kommer du förmodligen alltid ha, men du verkar ju kunna HANTERA den nu! Det kan ju vara skönt för en själv ibland också, att få känna att man är KLAR!" Jag fick smygpanik, men log & ba "haha, mm..." eller något... VADÅ KLAR?!
Nu har jag svinmycket ångest över att jag typ anses börja vara "KLAR", samtidigt som jag har en massa skit KVAR, det är bara det att jag inte vill vara ärlig!! T.ex. super jag som ett äckel, trots att mycket i vardagen flyter på & jag gör framsteg på flera plan. Jag är alkoholnykter typ en vecka innan provtagning för att få "normala" värden, men sen kör jag igång igen.
Har typ kris, för jag börjar tvivla på min övertygelse att det är bäst för mig att inte vara 100% ärlig, ba WHAAAT?
Behövde få ur mig, därför återvände jag hit. Ingen verkar ha saknat mig, hahaha!
Nu ska jag dricka vin & poppa Imovane.
Vikt 18/10
Längd: 177 cm
Vikt: 65,1 kg (+0,3 kg)
BMI: 20,8
Vikt 11/10
Längd: 177 cm
Vikt: 64,8 kg (-0,3 kg)
BMI: 20,7
Vikt 4/10
Längd: 177 cm
Vikt: 65,1 kg (+0,4 kg)
BMI: 20,8
Skitilivet
Vet inte om jag gick & la mig för tidigt nu, tror kanske det. För jag borde ju njuta av helgen, vara uppe sent när det faktiskt finns utrymme för det & samtidigt få sova ut efteråt! Har liksom en massa alkohol att dricka & en massa olika saker att pyssla med här hemma, men jag känner mig ba helt tom, har noll lust &/eller glädje i mig just nu.
Det är skit mellan mig & min kille & jag vet inte ens om han märker det eller om han bara inte bryr sig. Känner mig så sjukt uppgiven & ledsen. Det känns som att jag försöker & försöker & försöker att göra rätt & att inte vara dålig, att vara bra, men att det inte spelar någon roll hur eller vad jag gör eller är - det blir fel, fult & dåligt oavsett.
Jag är så trött på det här. På mig & på allt vad det innebär. Just nu går jag bara runt, runt, runt & försöker att inte smälta/explodera, i väntan på något slags facit. Känns sjukt ohållbart, men vad ska man göra då? Smälta/explodera? Nä, har testat det & det blir skit det med, bara i en annan ovärd form PLUS att man känner sig som ett okontrollerat efterblivet mongoretard.
Ok, nu känns det som att jag inte ens försöker förstå vad det är jag försöker få er att förstå.
Nä, nu säger jag skit i livet & tar en Imovane.
Vikt 27/9
Längd: 177 cm
Vikt: 64,7 kg (-1,1 kg)
BMI: 20,7
Vikt 20/9
Råkade äta frukost innan jag vägde mig, men whatever...
Längd: 177 cm
Vikt: 65,8 kg (+0,7 kg)
BMI: 21
Vikt 13/9
Längd: 177 cm
Vikt: 65,1 kg (-0,3 kg)
BMI: 20,8
Vikt 6/9
Längd: 177 cm
Vikt: 65,4 kg (-0,9 kg)
BMI: 20,9
Min dörr är stängd
Har så mycket ångest över att jag är en sådan värdelös vän & medmänniska. Det finns ett fåtal människor jag älskar & en hel del jag tycker om, som jag vill ska må bra & sådär. Grejen är bara att jag inte vill vara med, haha...
Nä men, det är ganska sällan som jag inte blir stressad &/eller mår dåligt när jag blir inbjuden till något eller tillfrågad om jag vill umgås idag/imorgon/i helgen/nästa vecka eller typ...SNART. Jag vill i princip alltid svara ”kanske...någon gång...vi kan ju höras...sen...någon gång?”, kanske...
Jag önskar verkligen att jag var den som ställer upp, som finns där i vått & torrt, vars dörr alltid står öppen, som aldrig sviker, som är peppad & glad & rolig, osv. Men jag är inte det, SÅ LÄMNA MIG IFRED! Typ.
Mår dåligt när jag tänker på detta. Vill inte vara så, vill inte känna så. Jag vill vara en person som är värd att tycka om & att älska. En person som tycker om att vara omtyckt. Tror att mycket skulle kännas mycket lättare då.
Vikt 30/9
Längd: 177 cm
Vikt: 66,3 kg (+0,7 kg)
BMI: 21,2
Vikt 23/8
Längd: 177 cm
Vikt: 65,6 kg (-0,2 kg)
BMI: 20,9
Vikt 16/8
Längd: 177 cm
Vikt: 65,8 kg (-0,2 kg)
BMI: 21
Vikt 9/8
Längd: 177 cm
Vikt: 66 kg (+/-0 kg)
BMI: 21,1
Vikt 2/8
Längd: 177 cm
Vikt: 66 kg (+0,7 kg)
BMI: 21,1