Alkoholåren
Jaha men ja jaaa.
Ligger i sängen & dricker vin, med lampan släckt. Only the phone to shine up my face in the night. Är så kluven till mörkerdrickandet. På sätt & vis är det rätt mysigt, samtidigt som det ger mig ångest.
Det påminner mig om när jag KONSTANT hade alkohol tillhands. Somnade med en öl på sängbordet, drack upp den när jag vaknade. Knäckte en ny till frukost, mellis, lunch, mellis, middag, kvällsfika & så repeat. Det var hemska dagar & ja...jag tänker gärna inte på dem för mycket. Mår illa & mår dåligt.
Kan inte fatta att jag tillslut hällde i mig uppemot en sjua vodka om dagen. Stod över diskhon & tog shots, för att de ibland kom upp igen. Halsade 7,5:or i slasken för att jag eventuellt skulle spy. Hulkade mig genom dagen. Blir ledsen när jag tänker på det.
Var typ 21-22 år gammal när det började. Två år med GBL, sedan över till alkohol. Har aldrig mått så dåligt som under "alkoholåren". Då menar jag de par åren innan jag sökte hjälp, dvs från typ 2011 till 2013. Merparten av mina ärr är från de åren & då har jag varit inom psykiatrin med självskadebeteende i 11 år...
Nä, fy farao för alkoholåren! Nu ska jag försöka sova utan att fylla på vinglaset.
