Violent more violent

Som jag skrev häromdagen går det riktigt dåligt (sämst) just nu. Jag hade ju ett gäng dagar förra veckan då jag låg under 1000, men sedan jag berättade det här på bloggen har jag legat strax under 2000/dag, några dagar har jag till & med hamnat över det. Bra där, hemskt bra där, mycket stark karaktär, en riktig stjärna är jag. Sa ju att jag jinxade när jag skrev att det gick bra, att jag var motiverad, "kan om jag vill" & bla bla bla. Ha ha ha. Hatar mig själv right now, kan knappt bli sämre när det gäller det här, känns det som.

En positiv grej är att jag ska opereras nästa vecka. Vill inte gå in på hur eller varför, men det kommer innebära att jag inte kan äta som vanligt & förhoppningvis kan det leda till något bra när det kommer till mitt ätande, mitt överätande vill jag nog kalla det. Att jag kommer ner i kcal & att det kan styra in mig i nya matrutiner.

När jag tog överdosen & blev intuberad kunde jag knappt äta efteråt pga fuckad strupe/hals. När jag tog ut spiralen intalade jag mig att min aptit blev mindre & jag började äta mindre. När jag började med minipiller intalade jag mig det igen & gjorde samma sak.

Tror jag nämnt det förut, att något konkret utifrån kan göra att jag kickar igång ett tankesätt & beteende kring maten som liksom fastnar & gör att jag kör stenhårt på det, trots att det kanske är inbillning. Jag gör det till verklighet & låter det fungera & rulla på. Jag behöver något sådant. Är tydligen inte stark nog & så karaktärslös att jag inte kan göra det själv.

För ett år sedan var jag i ungefär samma sits, men vägde 1-2 kg mindre. Ville komma under 60 igen, so bad, men hade svårt att få det att fungera. I mitten av november började jag gå ner. & ner & ner & ner. Ska läsa på ordentligt hur det var då, lusläsa min matdagbok & så. Jag vill fixa det här. Ni kan aldrig förstå hur gärna jag vill få det här att fungera.